onsdag 11 april 2012

Mina drömmars stad- Avslutande reflektioner


Hej
Efter att jag läst ut boken tänkte jag dela med mig av mina tankar. 

Henning börjar märka att arbetet har tagit hårt på honom, och han försämras snabbt. Men som den glädjespridare han är vill han inte göra Lotten och barnen rädda. Han döljer sin smärta och arbetar på som vanligt. 

Efter att ha ramlat ihop och hostat blod får han en rekommendation av doktorn; ligga i sängen och vila tills han mår bättre.

Han mår dåligt över att ligga i säng och inte få chansen att försörja sin familj och hans kropp läker inte som den borde, så han bestämmer sig för att gå ut och se om det fanns något pass som han kunde ta över.  Tyvärr klarar han inte det. Han faller ihop och plockas upp av ett par vänliga människor och bärs hem. Nu är Lotten med honom de få chanserna hon är ledig och han känner ändå en viss nöjdhet av att hon är i hans närvaro. I detta hus som de bott i 12 år, går han bort. I Lottens famn slocknar livet inom honom, arbetet har slitit honom i bitar.

Kort efter Hennings död adopterar Lotten bort August till det rika paret Bodins som han bott hos de senaste somrarna, i hopp om att han ska få en bättre framtid. En lyckligare framtid. 

Detta betyder slutet för familjen Nilsson på berget, med en son och en man mindre flyttar de kvarvarande till Lottens gamla barndomsrum på Nytorget.

Det sista kapitlet vid namn Mina drömmars stad är snarlik kapitlet i början. En dröm. En ung pojkes dröm om en ny start med hela Stockholm framför sig. August framtid och öde låg i staden och väntade på att bli upptäckt. Staden väntade. 

Det sista kapitlet var tveklöst det bästa i boken. Kanske, det bästa jag någonsin läst. Det berörde mig djupt. Framkallade alla mina känslor på en och samma gång. Sorg; en fantastisk och trevlig man går bort. Glädje; ett nytt liv föds och även denna person får chansen att lyckas i den främmande staden.

”I skyarna av rök, i de glittrande gatlamporna, i diset över Strömmen- överallt såg han löften. Några år till-så skulle han vara vuxen, redo att lyckas där andra misslyckats. Han visste att han fått stora möjligheter. Han hörde kanske till de utvalda, till dem som livet och staden log emot.
Pojken drömde. Staden väntade.” 

August hade samma förväntningar som sin far när han kom till den mystiska staden. Kanske hade August bättre förutsättningar med sina rika adoptivföräldrar. Han har chans att göra något viktigt i sitt liv och göra något som Henning aldrig hann med. Ett hopp dör och ett föds.

Slutet på denna berättelse kunde inte vara bättre. Efter att jag tvekat och funderat; ”Tycker jag om Mina drömmars stad?”, så lägger jag alla tvivel åt sidan och applåderar i Per Anders ära. Ett sådant kraftfullt och fängslande slut är ytterst ovanligt och borde hyllas om och om igen. 

Trots att huvudperson går bort, finner jag ändå glädje inom mig. Att det fortfarande finns hopp för den fattiga människan. 

Johan 

tisdag 10 april 2012

Vad är klassiker?




Klassiker, ett uttryck vi ofta hör, men vad betyder det? Och är Mina drömmars stad en sådan?
Klassiker är en bok eller film som kan hålla i årtionden utan att dö ut på grund av sitt tidlösa tema. Ett typiskt sådant är kärlek. Det är något som alla människor kan uppleva och känna igen sig i, oavsett vilken tid man lever i. I Mina drömmars stad lever de i en smutsig, fattig och tuff vardag, trots detta fanns det även plats för mycket kärlek och glädje.

En klassiker är en bok som läses av generationer efter generationer och den håller fortfarande samma kvalité.  För att en bok inte ska bli en till i mängden måste den väcka uppmärksamhet och få folk nyfikna.

När jag berättade för mina släktingar om att jag skulle läsa Mina drömmars stad, blev de både glada och förvånade. Glada, eftersom jag förhoppningsvis skulle dela samma glädje som de haft när de läste den.
Förvånade, att även denna generation skulle få chansen att läsa denna lärorika och fantastiska bok. Förhoppningsvis kommer även denna generation gilla Mina drömmars stad och pusha sina barn att läsa den.

Enligt mig är Mina drömmars stad en klassiker upp i dagen! Den har ett tema som alla kan känna igen sig med och är aktuellt oavsett tid; samhällskritik och kärlek. Men det är också Per Anders Fogelström förmåga att kunna beskriva något så bra att nästan blir realistiskt som lockar läsare i generation efter generation.

Johan